På ettårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina berättar journalisten Anastasiia Palchyk om krigets villkor hos Reportrar utan gränser. Vi som kommit för att lyssna och som trott att sanning är en dygd får oss en tankeställare.
Ett extremfall av att lära på jobbet
Anastasiia Palchyk kommer från en ukrainsk familj men växte upp i Ryssland. Hon började sin yrkesbana som journalist men när Ryssland ockuperade Krim blev det allt svårare att jobba kvar i Ryssland. Istället flyttade hon till moderlandet Ukraina och undervisade i engelska. När Ryssland återigen invaderade landet flydde Anastasiia Palchyk till Sverige och fick jobb på Göteborgs-Posten.
- Att det blev just Sverige beror på att det är ett av de tryggaste länderna att verka i som journalist, förklarar hon och ler.
Vi får höra fängslande situationer som journalisterna ställs inför. Ingen är tränad i krigsjournalistik, konstaterar Palchyk.
- Man måste ta hand om sig själv och lära på jobbet, fortsätter hon.
Anastasiia Palchyk
Krigets villkor
Vad får man berätta och vad bör man inte berätta? Hur ser man som journalist till att Ryssland inte kan använda informationen? Kan man fotografera? Vem kan ha nytta av bilderna för att planera fortsättningen av kriget? Det är kritiska frågor som en journalist i krigets Ukraina ställs inför.
Läsarna är traumatiserade. Vilket etiskt ansvar ska man som journalist ta och hur ska man rapportera om hemska upplevelser? Ryssland överöser med propaganda och den ukrainska staten ger medvetet ut missvisande information för att Ryssland ska tro det ena eller det andra. En journalist kanske vill bidra till något konstruktivt och inge hopp. Är det rätt eller fel att vara selektiv i nyhetsrapporteringen? Är det okej att vinkla reportaget och går det ens att låta bli? Vi i finansbranschen som är vana med att transparens är bra och att ny information ska ut så snart som möjligt, inser att krigsjournalistik är något helt annat.
Vi sitter tysta och försöker ta in krigets villkor för journalisterna i Ukraina. Anastasiia Palchyk tar ordet på nytt och berättar om de mer praktiska svårigheterna.
- Tillgång till internet är det allra svåraste. Att kunna få och ge information snabbt är en förutsättning för journalistyrket. El är också en bristvara, laptopen och mobilen måste laddas. Särskilt i skyddsrummen saknas ofta eluttag och internetanslutning, säger Palchyk.
Hjälps åt med skyddsvästar, krisstöd med mera
Det personliga skyddet är också avgörande för att kunna rapportera. Särskilt under granat- och raketanfall, intygar Urban Hamid, frilansjournalist med vana från Mellanöstern och nu även Ukraina. Skyddsvästar och hjälmar är ett bra skydd mot splitter, fortsätter han. För vid en direktträff, då spelar det ingen roll.
Så snart som invasionen var ett faktum påbörjade Reportrar utan gränser en upphandling av skyddsutrustning. Dessvärre var marknaden tömd när kriget inleddes eftersom alla länder hade försett sig för säkerhets skull. Genom kontakter lyckades Katarina Carlsson, chef för det svenska kansliet, ordna beställning, betalning och leverans av skyddsvästar och hjälmar. Hon skrattar till och det smittar av sig när hon tänker tillbaka på att hon som journalist och ekonom lyckades beställa något som kan liknas vid krigsmateriel.
Två presscenter har Reportrar utan gränsar upprättat i Ukraina, ett i Kiev och ett i Lviv. Där kan frilansande journalister låna utrustning, utbyta erfarenheter och inte minst få krisstöd. Gåvor och stöd till organisationen har varit helt avgörande för att ha fått till detta.
Ett enat Ukraina
När sirenerna tjuter vet man aldrig när raketerna kommer. Kanske omedelbart, om tre timmar eller inte alls, berättar Urban Hamid. Han har sett det med egna ögon. Verkligheten pågår parallellt med kriget. Man jobbar, handlar, äter, umgås och sover. Det är annorlunda, men ändå inte.
Ukrainarna går man ur hus för att hjälpa varandra.
- Om det är något som Ryssland har lyckats med så är det att ha enat det ukrainska folket, avslutar Hamid.
Kampen mot desinformation
Mediavärlden ändrar sig snabbt. En alltmer globaliserad och oreglerad spridning av information
på nätet leder till ökad räckvidd för desinformation och propaganda. Demokratier försvagas av
obalansen mellan öppna samhällen och auktoritära regimer som kontrollerar media. Detta sker
också i Europa.
Reportrar utan gränser belyser pressfrihetens roll i en demokrati. Med utgångspunkt i deras pressfrihetsindex visas hur viktig pressfriheten är för att bygga och bibehålla en demokrati.
I stater med fri press har medborgarna möjlighet att samla in viktig och relevant information för att
själva kunna ha en aktiv roll i samhället och kunna ta del i beslutsprocesser, så som fria val.
Ett av Reportrar utan gränsers främsta uppgifter är att samla in och sprida information i Sverige och förbättra medborgarnas möjligheter att delta i demokratiska dialoger.
beQuoted är sedan ett par år Yttrandefrihetsvän till Reportrar utan gränser. Vi uppmanar våra kunder och partners att stöda deras viktiga arbete och också bli en Yttrandefrihetsvän. Ett bidrag från ditt företag gör det möjligt för Reportrar utan gränser att fortsätta kämpa för det fria ordet. Besök reportrarutangranser.se för mer information.
